Where were you, When everything was falling apart?

Åh, jag vill ut och gå i höstmörkret, typ seriöst det mysigaste som finns. Ibland så önskade jag att jag hade en tvilling som hade samma perssonlighet som jag, som kunde titta på stjärnorna med mig och ta långa kvällspromenader i mörkret och typ snacka om allt. Seriöst det finns inge mysigare. Önskar jag hade min vovve här så jag kunde gått på värsta mysiga promenaden. :(

åh min bebis<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0